Mariefreds Tidning Måsen V23 2021

Ät hållbart och njut med gott samvete

Många vill äta mer hållbart och klimatsmart, men vad innebär egentligen det? Som alltid när det handlar om hållbarhet finns det många aspekter – man kan utgå från klimat, hälsa, sociala aspekter när det gäller arbetsförhållanden vid odling, markanvändning, bekämpningsmedel, vattenanvändning, matsvinn, med mera… inte helt lätt, kan man tycka. Men som alltid gäller att ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något”. Så, vad kan du göra för att känna att du bidrar och samtidigt kan njuta av det du äter med gott samvete, både för klimatet och hälsan? Här kommer fem tips:

1. Ät efter säsong
Om man vill äta hållbart så är det bra att äta sådant som är i säsong. Med det menas att man äter det som växer och är moget just den här tiden på året, just nu. Det som är smart med att välja frukt och grönsaker som är i säsong är att de har transporterats kortare och ofta odlats på ett mer klimatsmart och miljövänligt sätt. Har grönsaken eller bäret fått mogna längre på plantan i stället för att transporterats långt, så kan de dessutom innehålla både mer nyttiga ämnen och mer smak. På sommaren kan man ofta handla direkt från odlaren, antingen i en gårdsbutik eller på någon av de marknader som finns och som vi förhoppningsvis får se ännu fler av i år. Många odlar även själva hemma i trädgården, och att kunna gå ut och skörda sin egen mat är en dröm för många!

2. Välj ekologiskt eller närproducerat
Är ekologiska importerade äpplen bättre än vanliga svenska? Det är en vanlig fråga jag får. Det tråkiga svaret är ”det beror på” – vill man gynna ett giftfritt jordbruk eller ett lokalt jordbruk och en levande landsbygd? Allra helst bägge delarna, såklart. Ekologisk odling innebär att färre skadliga ämnen och kemikalier får användas som kan hamna i maten och naturen, medan närodlat innebär mindre påverkan från transporter. Allra bäst är oftast svenskt, ekologiskt samt odlat i säsong. Men till syvende och sist är det upp till var och en vad man vill gynna. Så här års kan man även odla en del själv, vare sig man har trädgård, balkong eller bara en fönsterbräda. Färska örter är en lyx att smaksätta maten med!

3. Ät mera grönt
Att frossa i grönt är bland det viktigaste man kan göra för klimatet och miljön utan att för den skull bli vegetarian. Ät inte bara gurka och sallad, utan tänk nötter, frön, rotsaker, svamp, bönor, linser, ärtor, groddar, gröna blad och färgglada grönsaker. Använd hela grönsaken – visste du till exempel att det går att göra pesto av morotsblast? Ät mindre portioner kött, se köttet som ett tillbehör och fyll tallriken med mer grönt i stället. Så här års blir det ju en del grillat och då passar det ju utmärkt med grillade grönsaker, svamp och lök till exempel. En god röra av bönor, olja och örtkryddor passar till mycket, och själv strör jag olika sorters frön (naturella eller torrostade i stekpannan) över det mesta!

4. Välj kött med omsorg
Det finns fler miljöaspekter än klimatet att tänka på och därför är det viktigt att vi om och när vi äter kött väljer det med omsorg. Välj gärna viltkött eller ekologiskt, svenskt naturbeteskött. Även om köttkonsumtionen måste minska för klimatets skull, har köttproduktionen också en positiv påverkan på miljön. Det är viktigt att ta hänsyn till fler faktorer än utsläpp av växthusgaser. Till exempel är betande djur avgörande för att hålla våra betesmarker öppna med de värden det för med sig, bland annat i form av ökad biologisk mångfald.

5. Släng ingen mat
Nästan det viktigaste tipset av alla! Eftersom det går åt en mängd resurser när man producerar maten så är det viktigt att ta tillvara på allt och inte slänga mat i onödan. Bäst av allt är att se till så att det inte blir något matsvinn, alltså att inte slänga mat. Mest mat slängs i hemmen. Om man samlade ihop all mat som slängs i hemmen så skulle det fylla Globen tre gånger. Det är slöseri och då har energin och allt arbete som gått åt för att få fram maten använts i onödan. Därför är det hållbart att inte ta mer mat än man orkar äta och se till att spara och äta upp resterna en annan dag. Gör matlådor, laga mat av rester (sallad, soppa, grytor, pyttipanna, omelett – det finns många sätt att använda matrester), eller frys in det du inte kan använda direkt. Ett genomsnittligt hushåll sägs kunna spara mellan 3000-6000 kronor per år på att minska sitt matsvinn, så det är både ett sätt att spara pengar och minska sin miljöpåverkan – det bästa receptet för en mer hållbar livsstil!