Mariefreds Tidning Måsen V7 2021

Att hushålla som min mormor Svea

Häromdagen var det min mormor Sveas födelsedag. Om hon hade levt fortfarande hade hon fyllt 109 år! Hon föddes 1912 och är den som lärt mig att hushålla och vara sparsam med det man har och vad naturen ger. Min familj har ofta retat mig på skoj för att jag sparat minsta lilla överblivna kokta potatis – gärna på en assiett med en kopp vänd över, precis som mormor Svea brukade göra - men när man sedan ska göra en omelett eller nåt mellanmål så är den där kalla, kokta potatisen inte så dum att ha ändå!

Att hushålla med naturresurserna är liksom grunden i en hållbar livsstil och en förutsättning för en hållbar utveckling som ju definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det handlar lika mycket om ekonomi som ekologi – att vara sparsam, ta hand om och säkra återväxten. Och begreppet hållbarhet handlar ju om såväl miljö som pengar och sociala aspekter.

Matsvinn kallar vi livsmedel som slängs, trots att de hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Visste du att ungefär en tredjedel av all mat som produceras slängs? Det visar siffror från FN:s organisation för livsmedel och jordbruk, FAO. Det är helt galet! En tredjedel! Och samtidigt svälter människor i världen. Det är så man skäms... Men istället för att känna skam (som jag tycker är en ganska nedbrytande och inte så konstruktiv känsla) kan man fundera på vad man själv kan göra för att bidra till minskat matsvinn. Att göra något är ett väldigt bra sätt att hantera sin klimatångest, något som många känner idag, inte minst de unga som ska ta över vårt samhälle.

Att ta hand om matrester så som min mormor Svea lärt mig är ett sätt. Spara, lägg i kylen och frysen, gör matlådor att ta med, laga nya maträtter på rester (att kalla det tapas är ett välbeprövat knep hemma hos mig) – omelett, soppa, lasagne, grytor och liknande är utmärkta maträtter där man enkelt kan ”dölja” kanske inte så roliga matrester som ändå förtjänar en andra chans.

När man tänker på att den där enda överblivna potatisen har odlats, skördats, rensats, paketerats, transporterats både till butiken och sedan hem till dig och sedan även förvarats och kanske kylts både i butiken och hemma innan den tillagats, så känns det ganska respektlöst mot odlaren och alla andra utmed den kedjan att bara kasta bort den, eller hur?! Det har gått åt både energi, tid och arbetskraft innan den hamnat hemma i ditt kök och den förtjänar onekligen ett bättre öde, om det så är att skivas kall på knäckemacka till mellanmål eller mixas ner i en värmande soppa eller gryta.

En tredjedel! Gör vad du kan för att det blir allt mindre mat som slängs. Ett genomsnittligt hushåll beräknas dessutom kunna spara mellan 3.000-6.000 kronor per år på att minska sitt matsvinn enligt Livsmedelsverket, så det är dessutom ett sätt att spara pengar utöver att minska sin miljöpåverkan – således bara goda anledningar till att göra som min mormor Svea! Hurra för henne och tack för alla klokskaper hon lärde mig.